Från larv till fjäril – planering om fjärilar är den sexhundratusende planeringen i Skolbanken

Nu finns det över 600 000 pedagogiska planeringar i Skolbanken! Vi har träffat Madeleine Leinonen, lärare i årskurs 3 på Snättringeskolan, som är skaparen av den sexhundratusende planeringen som publicerades i Skolbanken. Planeringen omfattar ett spännande projekt om nässelfjärilens livscykel. I intervjun berättar Madeleine om det lyckade projektet som engagerade både elever, lärare och vårdnadshavare.

Vi besöker Snättringeskolan en förmiddag i början på november. Eleverna är på höstlov och vi möts av en lugn skolgård. I entrén välkomnas vi av ett gäng glada lärare som ser fram emot att fira den sexhundratusende planeringen i Skolbanken tillsammans med oss. Vi firar milstolpen med tårta och passar på att byta några ord med Madeleine Leinonen – lärare i svenska, matematik, NO, SO och teknik, och skaparen av den berömda planeringen!

En levande pedagogisk planering

Hur kommer det sig att det blev en planeringen om fjärilens livscykel?

– Vi hade artkunskap på agendan och istället för att lära eleverna om att det finns olika arter, som däggdjur och insekter, valde vi i år att rikta in oss på en art och låta eleverna uppleva arten på riktigt. På detta sätt kunde vi göra momentet mer levande för eleverna. Vi visste sedan tidigare att eleverna var nyfikna på insekter och efter att ha diskuterat med lärarkollegor, som haft framgångsrik undervisning med fjärilstema tidigare år, föll valet på ett fjärilsprojekt. Vi diskuterade hur vi skulle engagera eleverna rent praktiskt och kom fram till att vi skulle beställa nässelfjärilslarver.

Berätta om projektet!

– Eleverna fick möjlighet att studera och reflektera över fjärilens livscykel i detalj. I samband med att vi beställde kitet med fjärilslarver fick eleverna i uppgift att skriva hypoteser om i vilket stadie de trodde att fjärilarna skulle levereras i. De reflekterade över vad fjärilar gillar att äta och hur deras boplats ser ut. Flera elever tog eget initiativ samlade ihop blommor och blad som de tog med till skolan. Eleverna var verkligen involverade i projektet på heltid, vilket var häftigt att följa. Det var även många vårdnadshavare som insatta i projektet och tyckte att det verkade spännande. Flera vårdnadshavare kom fram till mig och frågade om vi verkligen hade riktiga fjärilslarver i klassrummet.

– Det var viktigt för mig att vi inte hade för bråttom under projektets gång. Vi gjorde fältstudier där eleverna letade efter fjärilslarver och puppor ute i naturen. Det var svårt att hitta larver och puppor och eleverna reflekterade över anledningen till det. När fjärilslarverna väl levererades gick processen snabbt – på bara någon vecka eller två hade de förvandlats från larver till puppor. När vi kom till klassrummet en morgon såg vi att en fjäril hade kläckts ur sin puppa, och under lektionens gång kläcktes fler och fler. Det var riktigt spännande! Varken jag eller mina elever kunde fokusera på någonting annat än fjärilarna den lektionen.

Planeringen har varit en av de roligaste jag skapat och mina elever uppskattade projektet otroligt mycket

Vad gjorde ni med fjärilarna när de hade kläckts ur sina puppor?

– Vi anordnade en ceremoni där alla klasser som varit delaktiga i projektet gick till en äng, sammanfattade projektet och släppte ut fjärilarna. När vi släppte ut fjärilarna landade några av dem på eleverna och vi föreställde oss att fjärilarna sa hej då. Det blev ett fint avsked och bra avslut på projektet. Planeringen har varit en av de roligaste jag skapat och mina elever uppskattade projektet otroligt mycket. Eleverna pratar fortfarande om fjärilarna. Nu när det börjar bli lite kallare brukar de diskutera hur fjärilarna kan tänkas må och att de gärna får bo på skolan om de fryser. Det visar verkligen på elevernas empatiska förmåga.

Vad är nästa projekt – kommer ni att ta er an fler djur?

– Så fort fjärilsprojektet var över började mina elever fundera över vilket djur vi ska härnäst. De har nämligen fått nys om att jag jag hade vandrande pinnar med mina elever i förskoleklass och är såklart intresserade av det. Just vandrande pinnar är jag dock inte så sugen på att ta in i klassrummet igen, insekterna lyckades smita och vi hade vandrande pinnar överallt. Det var hemskt, säger Madeleine med ett skratt.

Kreativitet – viktig ingrediens för elevers engagemang

Madeleine har en bakgrund som förskollärare och har tidigare arbetat med barn i förskola och förskoleklass. Madeleine förklarar att hennes bakgrund som förskollärare underlättat planeringsarbetet i skolan.

– De allra yngsta barnen är ofta de mest kritiska och när man arbetar i förskolan lär man sig att vara kreativ. Äldre barn är medgörligare, men ju äldre barnen blir desto svårare är det att lista ut vilka ämnen som verkligen engagerar. Min tidigare erfarenhet från förskolan har hjälpt mig att tänka utanför klassrummet i skolan, och att arbeta mer ämnesintegrerat för att få mina elever intresserade. Givetvis använder jag böcker och annat skolmaterial i min undervisning, men jag försöker att vara kreativ i min undervisningsstil. På matematiklektionen har jag provat att undervisa utomhus och eleverna har fått pekat ut föremål som är “stora”, “större” eller “störst” i naturen. På SO-lektionen har de fått skriva berättelser om superhjältar i drömvärldar som försvarar artiklar i barnkonventionen. Flera av barnen som vanligtvis inte tycker om att skriva, märkte inte ens att de skrev eftersom de var helt uppslukade av drömvärlden de skrev om. Det var roligt att se!

Som lärare måste man hela tiden tänka på elevinflytande och elevdelaktighet i undervisningen, man behöver ofta justera och anpassa planeringen utifrån vad som passar klassen och deras förkunskaper. Med fjärilsprojektet var det annorlunda – mina elever var engagerade från start. Projektet har fått mig att reflektera över arbetet med just planeringar och hur jag kan engagera mina elever på bästa sätt i alla mina ämnen.

Vårdnadshavare uppskattar planeringar i Unikum

Har du några tips på hur man engagerar vårdnadshavare i sitt barns skolarbete?

– Jag brukar uppmuntra mina elever att titta på planeringen tillsammans med sina föräldrar, och jag har fått bra respons från vårdnadshavare som uppskattar att de kan ta del av sitt barns arbete digitalt via Unikum Familj-appen. Den positiva responsen är en morot för att lägga ut fler planeringar. Under coronapandemin har det underlättat att vårdnadshavare och elever kan komma åt arbeten med tillhörande uppgifter digitalt, framförallt i de fall där vårdnadshavare haft symptom och inte kan hämta material i skolan.

Planeringsarbetet blir riktigt smidigt tack vare Skolbanken. I Skolbanken hittar jag inspiration till mitt eget arbete samtidigt som jag har möjlighet att kopiera och redigera färdiga planeringar, vilket sparar otroligt mycket tid. Jag tycker att det är bra att vårdnadshavare kan kommentera på planeringarna, det gör att de blir mer delaktiga. Jag anser att planeringar fungerar som ett bra redskap för vårdnadshavare när de vill prata med sina barn om vad de gör i skolan.

Om Skolbanken

I Skolbanken har lärare, pedagoger och skolor från hela Sverige delat med sig av sina planeringar, bedömningsmatriser och underlag för utvecklingssamtal. Hitta inspiration och få idéer till ditt eget arbete, helt gratis! Unikum står bakom Skolbanken.

 

Upptäck mer

I september 2020 passerade Skolbanken en halv miljon planeringar. Katrin Strandberg, lärare på Spånga grundskola, skapade planering nummer 500 000 i Skolbanken. Läs intervjun här!

I september 2019 skapade Mathilda Bokenblom, lärare på Hannaskolan, den fyrahundratusende planeringen i Skolbanken. Läs mer här!