Därför behöver den svenska skolan förändras

AI har gjort sitt intåg i skolan med stor kraft, och den teknologiska utvecklingen rusar fram i en aldrig tidigare skådad takt. Hur ska skolan navigera i denna nya värld? Vad innebär den digitala utvecklingen för undervisningen? Och varför behöver den svenska skolan förändras? Under en inspirerande föreläsning på Unikums Nyckelpersonsträff 2024 delade Anders Enström, lärare och framtidsspanare, sina tankar om framtidens lärande. Längst ner på sidan hittar du en inspelning av föreläsningen.

Elevers välmående i fokus

Föreläsningen inleds med en tankeväckande graf som visar självmordsstatistik bland skolungdomar i USA. Kurvan stiger markant under perioder med många prov och sjunker drastiskt under sommar- och jullov. Även om vi saknar liknande statistik i Sverige är det inte någon hemlighet att många svenska elever mår dåligt och känner en stor press att lyckas i skolan. Anders menar att den utbredda uppfattningen om att dagens ungdomar är lata eller bortskämda är missvisande. Istället är dagens skola oerhört krävande, med ett genomsnitt på två prov i veckan för både högstadie- och gymnasieelever.

”Teach for the test”

Anders upplever att många lärare är duktiga på att förbereda eleverna för att klara prov. Detta innebär att man ofta faller in i ett mönster där undervisningen handlar om att fylla eleverna med fakta – det Anders kallar ”teach for the test”. Han betonar att i dagens nya teknologiska landskap, där AI spelar en allt större roll, måste vi se på skolan med helt nya glasögon. Vi måste sluta behandla elever som passiva mottagare av information och istället uppmuntra dem att vara aktiva deltagare i sitt eget lärande.

Det gamla lärandelandskapet

Anders menar att vi behöver lämna det ”gamla lärandelandskapet” som ofta följer ett förutsägbart mönster:

  1. Genomgångar där eleverna förväntas lyssna och ta in information.
  2. Eget arbete, både i skolan och som läxor.
  3. Läxförhör och prov.
  4. Omprov för de som inte klarade det första provet.

Han poängterar att skolan i sin nuvarande form ofta hämmar viktiga egenskaper som kreativitet, samarbetsförmåga och självsäkerhet. Genom att bedöma elever på slumpmässiga test, plocka bort lekinslag och uppmuntra tystnad och konkurrens, riskerar vi att begränsa elevernas potential.

Som Anders uttrycker det:

”Att läsa en lärobok och kalla det lärande är som att lukta på blommor och kalla det trädgårdsarbete”

Mer än teknik: En ny typ av undervisning

Teknik är en kraftfull resurs, men den största förändringen måste ske i hur vi integrerar tekniken i undervisningen. Anders påminner om att det inte räcker att köpa nya läroböcker och tro att det ska leda till bättre lärande. Undervisningen måste ha ett sammanhang och relevans för eleverna. Han delar ett exempel från sin egen undervisningdär en elev inte förstod en matematikuppgift om växel när kunden betalade med kontanter – något eleven aldrig själv hade gjort eftersom hon alltid betalar med mobilen. Detta visar på behovet av att förnya och anpassa läromedlen till dagens verklighet.

Istället för att låta elever designa en logotyp för en pizzeria, varför inte låta dem skapa en ny logotyp för TikTok?

En skola som förbereder för framtiden

Enligt Anders är det viktigt att fundera på vad vi faktiskt vill att eleverna ska lära sig. Ska de bli duktiga på att skriva prov, eller ska de bli kreativa och kritiskt tänkande individer som kan bidra på arbetsmarknaden? Standardiserade prov mäter sällan viktiga egenskaper som kreativitet, samarbete eller problemlösningsförmåga – förmågor som är avgörande i framtidens arbetsliv.

Ett nytt lärandelandskap: ”Intelligence is the ability to adapt to change”

I en tid då AI kan göra elevernas läxor och uppgifter, måste vi tänka om helt kring undervisning. Anders menar att skolan måste våga bryta gamla normer och vara modig nog att förändras. Som Stephen Hawking sa: ”Intelligence is the ability to adapt to change”

Anders understryker vikten av att skolan utvecklar elevernas framtidsförmågor, som analytiskt tänkande, innovation, problemlösning och ledarskap. Detta måste ske på alla skolor, över hela landet, oavsett var eleverna bor.

Hur kan AI användas i klassrummet?

AI kan vara ett kraftfullt verktyg i undervisningen, och Anders delar konkreta exempel på hur det kan användas:

  • Undersökande: Hjälp med bakgrundsinformation, sammanfattningar och källor.
  • Idégenerering: Förslag på hur man löser problem eller skapar argument.
  • Skrivande: Skisser på texter, manus till presentationer och förslag på förbättringar.

Anders betonar också att vi bör integrera mer kreativa uttrycksformer i fler ämnen. Musik, bild, och lek har en plats även utanför de ämnen där de traditionellt hör hemma.

AI för en mer jämlik utbildning

Avslutningsvis lyfter Anders att AI kan demokratisera lärandet. Tidigare krävdes en annan person – till exempel en förälder eller ett syskon – för att få hjälp med läxor och uppgifter. Idag kan elever få den hjälpen genom AI, vilket öppnar nya möjligheter för dem som annars kanske saknar stöd i hemmet. Att ha AI som ”pluggkompis” kan göra stor skillnad, särskilt för de elever som inte har någon att vända sig till hemma.