Stärk ditt klassrumsledarskap med Martin Karlberg och Jonas Nilsson

Ta del av värdefulla ledarskapstips för lärare! Martin Karlberg och Jonas Nilsson, författarna bakom boken “Handbok i klassrumsledarskap” gästade Unikums webbinarium om ledarskap i klassrummet. Här kan du titta på det populära webbinariet som fick över 1700 anmälningar.

Martin Karlberg är universitetslektor vid Uppsala universitet. Han forskar och undervisar om ledarskap i klassrummet, pedagogisk psykologi och specialpedagogik. Martin är en uppskattad föreläsare och anlitas ofta som skolexpert i TV, radio och tidningar.

Jonas Nilsson är idrotts- och svensklärare med 21 års erfarenhet. Han har jobbat med elever i allt från förskoleklass upp till nian, men främst med högstadiet. Jonas föreläser om ledarskapet i klassrummet och är en tongivande röst inom den svenska skoldebatten.

Tillsammans med Lise-Lotte Hjalmar, produktutvecklare på Unikum, diskuterar Martin och Jonas hur lärare kan bli bättre ledare och bjuder tittarna på sina bästa klassrumsledarskapstips. Längst ner på sidan kan du titta på webbinariet i sin helhet.

 

Goda relationer mellan lärare och elev – vad innebär det?

Goda relationer skapar förutsättningar för lärande och påverkar elevens skolprestationer. En god relation handlar om att lärare visar omtanke, engagemang och intresse för sina elever och deras lärande, samtidigt som eleverna är intresserade och lyhörda gentemot sin lärare. Majoriteten av relationerna skapas i klassrummet – det är där du som lärare ser och uppmärksammar dina elever och visar att du är där för deras skull. Relationen till dina elever är professionell vilket innebär att du ska kunna samarbeta med alla dina elever, även om du inte uppskattar alla dina elever på ett personligt plan.

 

Kan du vara spontan i klassrummet?

Rutiner, struktur och förutsägbarhet är grunden för ett lyckat ledarskap – det leder till att elever känner sig trygga vilket i sin tur minskar uppkomsten av konflikter. I klassrummet behöver du givetvis variera ditt undervisningsinnehåll och vara spontan inom vissa gränser, men att ta varje lektion på uppstuds kan bli problematiskt för din undervisning och ditt ledarskap i det långa loppet.

Om du sätter en grund i klassrummet som innefattar tydliga rutiner och struktur, exempelvis en lista på tavlan med tydlig inledning, uppsamling på mitten och ett tydligt avslut, kommer du få utrymme att vara spontan emellanåt. Struktur och tydlighet skapar utrymme för kreativitet och spontanitet, helt enkelt!

 

Berätta om vikten av trygghet och hur den skapas!

Som tidigare nämnt är tydliga rutiner och struktur nödvändiga för att skapa trygghet i klassrummet. Dock handlar det inte enbart om att sätta upp bra rutiner, utan rutinerna behöver upprätthållas för att skapa en trygg miljö för alla. Skolans trivselregler är ett exempel på regler som samtliga lärare på skolan ska följa. Om en lärare exempelvis tillåter sina elever att lyssna på musik under sina lektioner, trots att det bryter mot trivselreglerna, kommer det skapa problem för andra lärare. Dessutom märker dina elever att de kan tänja på gränserna, vilket du förlorar på i längden.

En annan viktig aspekt för trygghet i klassrummet är att eleverna förstår att det är okej att misslyckas. Ett praktiskt exempel är att eleverna ska kunna uttrycka sina åsikter i klassrummet utan att bli hånade av sina klasskamrater. Ett tips för att skapa en trygg miljö där eleverna vågar uttrycka sig muntligt är att bjuda in till samtal om trygghet. Exempelvis är en bra idé att i början på terminen, eller när behovet uppstår, låta eleverna i mindre grupper diskutera på vilket sätt de önskar att bli bemötta när de pratar inför klassen. På detta sätt skapar klassen en trygg lärmiljö tillsammans.

Forskning visar på att det är svårare för stressade elever att ta till sig undervisningen eftersom stress påverkar arbetsminnet negativt. En trygg och förutsägbar lärmiljö är alltså viktig för att elever ska kunna ta till sig undervisningen på ett bra sätt.

 

Hur gör du för att ta kontrollen i klassrummet?

För att ta kontroll och utstråla auktoritet i klassrummet behöver du, förutom tydliga rutiner och struktur, bygga trovärdighet för din roll som lärare. I skolans värld skapas auktoritet genom social samvaro, med andra ord skapar läraren sig makt genom att vara en trygg, nyfiken och empatiskt ledare i kombination med att vara en kunskapsförmedlare av rang. Alla elever är olika och behöver olika saker för att utvecklas och prestera i skolan – vissa elever behöver mer av trygghetsaspekten och andra efterfrågar mer av lärarens ämneskunskaper. Som lärare måste du kunna ge dina elever båda delar. Rent praktiskt kan det exempelvis handla om att alltid vara påläst inom sitt ämne, eller att besvara en fråga från en elev som inte alls har med ämnet eller uppgiften att göra, till exempel att ge ett efterfrågat livsråd utan att det behöver bli för privat!

 

Hur hanterar du elever som utmanar?

Trots att du som lärare är strukturerad, planerar, visar på trovärdighet och omtanke kan du bli utmanad. Ett tips är att undvika att höja rösten och skälla ut den elev som utmanar. Istället ska du lugnt och sansat be eleven att sluta med sitt beteende. Vid upprepade företeelser kan du, vid ett senare tillfälle, ta eleven åt sidan för att diskutera beteendet. På detta sätt ger du eleven möjlighet att ge sin bild av situationen samtidigt som du visar på nyfikenhet och omtanke. Plötsligt känns det inte lika spännande för eleven att utmana dig.

Lågaffektivt bemötande är en metod som orsakat livlig debatt bland förespråkare och kritiker inom skolans värld. Jonas och Martin menar att det finns stöd inom forskning för vissa delar av metoden, exempelvis att läraren ska bibehålla sitt lugn, undvika att hamna i affekt och bli argare än eleven. Ett praktisk exempel på ett lågaffektivt bemötande är att i en situation med en utmanande och aggressiv elev stoppa ner händer i fickorna, sänka axlarna och samtala i lugn ton. Genom att agera på detta sätt modellerar du ett beteende som du önskar att eleven tar efter och situationen lugnar oftast ner sig.

 

Martin och Jonas summerande tips för ett lyckat klassrumsledarskap:

  • Goda relationer – skapa goda professionella relationer till dina elever
  • Struktur, tydlighet och förutsägbarhet – planera din undervisning och följ regler
  • Trygghet – modellera trygghet och visa dina elever omtanke
  • Trovärdighet – visa på dina ämneskunskaper och att du är mänsklig

Upptäck mer 

  • Martin Karlberg söker grundskolor som vill delta i en forskningsstudie om ledarskap i klassrummet, studiero och skolklimat. Deltagande skolor får kostnadsfritt ta del av utbildning och handledning i hur skolan kan skapa ett skolklimat som kännetecknas av studiero, närvaro, goda relationer, trygghet och goda skolprestationer. Allt sker inom ramen för ett program som heter IBIS (inkluderande beteendestöd I Skolan), som har utvecklats vid Uppsala universitet. Rekryteringen sker under våren 2022. Anmälan till studien görs på www.uu.se/ibis.
  • Läs Martin Karlbergs avhandling: Skol-Komet – Tre utvärderingar av ett program för beteendeorienterat ledarskap i klassrummet.
  • Följ Jonas Nilsson på Instagram @jonasnilssonlarare för att ta del av metoder och tankar kring skolfrågor.