1 apr 2021
1 apr 2021
Systematiskt kvalitetsarbete på vetenskaplig och databaserad grund
På årets Nyckelpersonsträff berättar Jan Håkansson, professor i pedagogiskt arbete med inriktning mot skolledning och skolutveckling på Högskolan Dalarna, om sitt arbete med att undersöka systematiskt kvalitetsarbete i skolverksamheter. Under föreläsningen delar Jan med sig av lärdomar från kunskaps- och forskningsöversikter om undervisning, skolutveckling och ledarskap i ett förbättringsarbete. Ta del av intressanta lärdomar och tips!
Under de senaste tjugo åren har Jan Håkansson arbetat med att studera systematiskt kvalitetsarbete inom förskola, skola och fritidshem. Jan har undersökt vilket uttryck kvalitetsarbetet tar sig i olika verksamheter, hur ledarskap och arbetsprocessen ser ut samt vilka utmaningar och möjligheter som verksamheter möter under processens gång.
Forskning och praktik
Forskning baseras på undersökningar av en praktik som omvandlas till vetenskapligt baserade slutsatser som tolkas på olika sätt i praktiken. Jan konstaterar att det är ett ömsesidigt förhållande mellan forskning och praktik – forskningen stöttar ett professionellt omdöme men ett professionellt omdöme hjälper också forskningsarbetet framåt.
Jan klargör att det inte finns en vetenskaplig grund för hur vi ska arbeta med systematiskt kvalitetsarbete, som många uppfattar skollagen, utan det är ett antal vetenskapliga grunder, eller lärdomar, som ligger bakom hur vi arbetar inom ramen för ett systematiskt kvalitetsarbete. I praktiken är det ett virrvarr av områden som används för att förklara och förstå skoleffektivitet och skolförbättringar – från undervisning, särskilt stöd och elevhälsa till styrning, ledning och organisering.
Gynnsam skolutveckling
När Jan och hans kollegor har undersökt forskning om skolutveckling har de upptäckt gemensamma drag i vad som beskrivs som en gynnsam skolutveckling:
- Styrnings- och ledningsstrategi – en framgångsfaktor är att lyckas få olika nivåer i en mångfasetterad verksamhet att dra åt samma håll samt att hitta system för kommunikation kring utveckling, resultat och andra viktiga faktorer.
- Lärande på olika nivåer i verksamheten – det är inte enbart i klassrummen och barngrupperna som lärande är betydelsefullt utan lärande måste ske på fler nivåer i verksamheten. Lärande på lärar-, skol- och systemnivå är minst lika viktigt då det skapar förutsättningar för utveckling. Kollegialt lärande är ett bra exempel på detta.
- Intelligent implementering – arbete med uppföljning, analys, planering och genomförande i återkommande och cykliska förlopp. Att återkomma till startpunkten och reflektera över vad man lärt sig är en förutsättning för att se effekterna av förbättringsarbetet.
Ett väl fungerande förbättringsarbete
Hur lyckas man med sitt förbättringsarbete i verksamheten? Jan presenterar ett ramverk av faktorer som bidrar till ett väl fungerande förbättringsarbete. Ramverket anknyter till aktuell forskning om skolutveckling och systematiskt kvalitetsarbete.
Behov av en förbättringsagenda – förankra och följ upp analysarbetet i hela verksamheten och formulera gemensamma mål på alla nivåer. Arbetssättet ger förståelse för vilken eller vilka nivåer som arbetet ger effekt på.
Förbättringsagenter – hitta personer med mandat, kunskap och vilja att delta i förbättringsarbetet. Reflektera över kunskapsnivån och införskaffa mer kunskap om behovet finns.
Förbättringsorganisation – forma grupper, möten och arenor för förbättringsarbete och samordna det med verksamhetens vardagliga arbete. Det är viktigt att skapa en förståelse för att arbetet med systematiskt kvalitetsarbete pågår varje dag på olika nivåer.
Förbättringskultur och förbättringshistoria – kartlägg verksamhetens historik kring systematiskt kvalitetsarbete. Vad har fungerat bra eller mindre bra med kvalitetsarbetet tidigare? Finns det en uppgivenhet kring systematiskt kvalitetsarbete i dagsläget och vad beror den på?
Förbättringsledarskap och förbättringsprocesser – fördela ledarskapet i verksamheten och utse nyckelpersoner som har ansvar för olika delar av förbättringsarbetet. Det krävs olika typer av ledarskap i olika faser av ett förbättringsarbete och att engagera flera ledare är viktigt.
Dataanvändning i praktiken
Jan poängterar att det samlas in stora mängder data idag, men datainsamlingen i sig hjälper inte till att förbättra skolan. Det krävs övning för att tolka och använda data på rätt sätt. Utmaningen ligger i att förvandla siffror och annan data till handlingar. Det är viktigt att uppmärksamma hur svårt det kan var att gå från analys och prioritering till verklig förändring. Det är lättare sagt än gjort!
Jan delar med sig av resultatet från ett pågående forskningsarbete om grundskolors dataanvändning i analysarbete. Resultatet visar att det finns en stor variation i skolledares kunskapsnivå samt hantering och organisering av analysarbetet. Det krävs att skolledningen har kunskap och kan leda lärarna i deras arbete för att lärare ska förstå hur analysarbetet fungerar. I verksamheter där analysarbete görs regelbundet i form av flertalet analysperioder under året får fördel när det kommer till att hantera analysarbetet på samtliga nivåer i verksamheten. Dessutom ser man goda resultat i de verksamheter där det finns en tydlig koppling mellan analysen som lärare gör av sitt dagliga arbete i klassrummen och den mer formella analys som görs på skolnivå.
Finns det en vetenskaplig grund?
Slutligen, vad är svaret på frågan: Finns det en vetenskaplig grund för systematiskt kvalitetsarbete i skolverksamheter? Ja, det finns en stabil grund, men hur man använder den vetenskapliga grunden är det viktigaste när det kommer till förbättrade resultat, utbildningskvalitet och skolutveckling.
Om Nyckelpersonsträffen
Unikums Nyckelpersonsträff är en årlig, nationell konferens för Unikums nyckelpersoner på kommuner och friskolekedjor. I år genomfördes konferensen digitalt!
