Lektionsdesign i praktiken med Helena Wallberg

Många betraktar lektionsplanering som en linjär produkt, men enligt Helena är det snarare en mångfacetterad process som kräver reflektion och engagemang både före, under och efter lektionen. Genom att använda begreppet lektionsdesign får lektionen ett tydligare syfte, vilket är att skapa en strukturerad och inkluderande undervisning för hela elevgruppen.

Det finns gott om teori kring vad lärare bör göra, men det saknas ofta konkreta och praktiska exempel kring hur undervisning bör utformas. Helena introducerar en stödstruktur i form av en pil, vilken lärare kan använda som en guide för att säkerställa att undervisningen är meningsfull och effektiv genom lektionens olika faser. Den här tydliga strukturen skapar en rytm som gynnar elevernas lärande och ger lektionen ett logiskt flöde.

Kompetensspaning

Inför lektionen betonar Helena vikten av att förstå elevernas olika erfarenheter och styrkor. Istället för att fokusera på brister eller behov av stöd, förespråkar Helena kompetensspaning. Kompetensspaning kan göras utifrån en “styrkestjärna”. Styrkestjärnan är en modell framtagen av John Steinberg och Åsa Sourander som hjälper elever att identifiera och verbalisera sina intressen och styrkor som läraren sedan översätter till kompetenser. Läraren kan använda modellen som ett verktyg för att anpassa undervisningen och engagera utifrån elevens individuella kompetenser.

Differentierad undervisning

Helena poängterar att det är nödvändigt att både identifiera elevernas kompetenser och utmana dem genom så kallad hinderspaning. Elever i en klass har olika förmågor och kunskaper som läraren behöver få fatt i på ett smart sätt. Helena lyfter begreppet differentierad undervisning.

Differentierad undervisning innebär att utforma undervisningen för gruppen genom att ge eleverna möjlighet att ta till sig innehåll, visa resultat och kunnande på flera olika sätt. En differentiering av undervisningen sker inte hela tiden, istället sker den där det finns ett kunskaps- eller kompetensglapp mellan elever. Istället för att skapa exkludering genom att särskilja elever, främjar Helena differentiering inom ramen för hela klassen. Genom att skapa olika zoner i klassrummet kan läraren möta elevernas olika behov och utveckla deras förmågor på ett anpassat sätt.

Helena betonar vikten av att bygga upp lektionen steg för steg för att främja gruppdynamik och studiero. Den första fasen ska lägga grund för studiero, där rutiner och ritualer är avgörande för att elever ska kunna landa i lektionen. För att differentiera undervisningen under lektionen föreslår Helena att lärare ska ta hjälp av en modell bestående av tre frågeställningar: vad ska eleverna kunna, varför ska de kunna det, och hur ska de kunna göra det? Genom olika övningar och aktiviteter, såsom ”Vilken ska bort” och ”Bordsdukslärande”, kan läraren engagera eleverna och differentiera undervisningen.

Från anpassningar till smörjmedel

Helena belyser skillnaden mellan anpassningar och extra anpassningar och förespråkar övergången från individualisering till differentiering. Att betrakta undervisningen som objekt för anpassningar, snarare än eleverna, skapar en mer inkluderande miljö. Helena introducerar begreppet smörjmedel istället för anpassningar, där undervisningen smörjs för att fungera för alla elever. Genom exempel som ”smörjmedelshörna”, ”zoner”, och “läxbingo” kan differentiering integreras i undervisningen på ett naturligt sätt.

Att reflektera över undervisningen formativt är avgörande för att utvärdera dess framgång. Helena uppmanar lärare att överväga vad som fungerade väl och vad som inte gjorde det. Genom att analysera var i lektionen eventuella problem uppstod kan läraren identifiera områden för förbättring. Att se bedömningen som en kontinuerlig process, snarare än framgångsrik eller misslyckad, främjar professionell utveckling.

• Börja i toppen: Differentierad undervisning börjar med att skapa en förståelse för vad elever som behärskar ämnet kan, för att sedan differentiera nedåt och stödja alla elever i deras utveckling.
• Låt eleverna sätta ord på allt: Effektiv undervisning handlar inte enbart om att överföra kunskap, utan även om att låta eleverna sätta ord på vad de har lärt sig.
• Bygg ett logiskt flöde: Betrakta lektionen som ett strukturerat flöde med en tydlig rytm som guidar eleverna genom olika faser.

Med Helena Wallbergs insikter och praktiska verktyg kan du som lärare skapa en lektionsdesign som främjar förståelse, motivation och studiero för alla elever. Att implementera ovanstående principer i din undervisning kommer inte bara att berika elevens lärande utan även bidra till en dynamisk och inkluderande miljö i klassrummet.

• Stärk ditt klassrumsledarskap med Martin Karlberg och Jonas Nilsson
• Så leder Årets rektor Semira Vikström – rektor på Visättraskolan i Huddinge
• Vill ni ha en skräddarsydd demo av Unikum för er skola/kommun? Med Unikum kan du skapa och följa upp planeringar, dokumentationer, bedömningar, hantera när- och frånvaro samt det systematiska kvalitetsarbetet på alla nivåer. Fyll i formuläret så bokar vi en skräddarsydd demo för er.