Digitalisering i förskolan – så gör ni för att lyckas!

Digitaliseringen i förskolan är ett omdebatterat ämne – somliga menar att digitaliseringen främjar barns utveckling och lärande medan andra upplever att det hämmar. Vi bjöd in forskarna Susanne Kjällander och Bim Riddersporre, redaktörer för boken “Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund”, till ett webbinarium för att diskutera ämnet utifrån olika perspektiv och infallsvinklar. Läs en sammanfattning eller kolla på inspelningen av det populära webbinariet som fick över 2000 anmälningar!

Tillsammans med Annika Önnerlöv från Unikum diskuterar Susanne och Bim digitalisering i förskolan utifrån två perspektiv: ledarskap och kommunikation med vårdnadshavare. Längst ner på sidan hittar du en inspelning av webbinariet. 

Vad innebär digitalisering i förskolan?

Digitalisering i förskolan handlar om att hjälpa barn att bli adekvat digitalt kompetenta. Barn möter digitala verktyg i sin vardag och genom förskolan ska barn ges möjlighet att utveckla kunskap och kritiskt tänkande för den digitalisering barnet möter i vardagen, till exempel för det smarta kylskåpet eller den digitala assistenten som de interagerar med i hemmet. Med andra ord handlar digitalisering i förskolan om att ge barn stöttning och verktyg att hantera och navigera i dagens digitaliserade samhälle. Digitaliseringen kan också vara ett stöd i dialog med vårdnadshavare.

Digitala verktyg utesluter inte användning av andra verktyg

När kan det vara bra eller mindre bra att använda digitala verktyg?

Ett tips är att fråga sig själv “när tillför det digitala något som det analoga inte klarar av?”. Ett konkret exempel är möjligheten att kliva in i en annan tid med hjälp av digitala verktyg. Vid undervisningstillfällen om vikingatiden eller rymden, som är svårt att ta sig till på riktigt, kan det vara spännande att resa dit med hjälp av VR eller AR. Men när man ska utforska en plats i närområdet, till exempel skogen, kan det vara bättre att barnen får möjlighet att utforska platsen med alla sina sinnen.

Ett annat exempel på när det digitala tillför något som det analoga inte klarar av är användandet av digitala verktyg för att främja flerspråkighet och lyfta minoritetsspråk. Genom det digitala kan barn få en bok uppläst på ett annat språk än det som pedagogerna pratar.

Digital teknik kan vara ett bra hjälpmedel exempelvis för barn med funktionsvariation, annat modersmål än svenska eller som kommer från ett socioekonomiskt utsatt hem. Genom digital teknik blir det enklare att anpassa utbildning och undervisning utifrån barns olika förutsättningar och kunskapsnivåer. Susanne poängterar att digitala verktyg inte ska utesluta användning av andra verktyg, utan kan gärna användas i kombination med analoga verktyg. Till exempel kan ett litet barn som ännu inte har den motoriska förmågan att lägga ett pussel börja med att pussla digitalt. Då kan barnet kanske klara av mer avancerade pussel än det skulle ha klarat av analogt.

Hur kan digitala verktyg användas i samverkan med föräldrar?

Inget barn är det andra likt och detsamma gäller för vårdnadshavare. Bim lyfter vikten av att förskolan behöver anpassa kommunikation efter person och situation. I somliga fall räcker det att informera hela gruppen av vårdnadshavare, medan det i andra fall krävs att man möter varje vårdnadshavare var för sig för att budskapet ska nå fram.

Kommunikation och information är inte samma sak

Bim poängterar att kommunikation och information inte är samma sak. Information kan enbart leda till kommunikation om vårdnadshavare förstår det som förmedlas. Det räcker inte att skicka ett meddelande och nöja sig med att alla vårdnadshavare blivit informerade. Barn kommer dyka upp utan matsäck och gummistövlar trots att man klickat på “skicka”. Det är viktigt att fundera över den grupp vårdnadshavare man har framför sig och hur deras erfarenhet av språk, kultur, läskunskap med mera ser ut. Kanske behöver vissa delar förmedlas muntligt.

En annan viktigt aspekt är att fundera över vad som ska dokumenteras digitalt. Dokumentation kan vara kulturkänslig och integritetsnära vilket kan leda till missuppfattningar och motsättningar. Exempelvis kan vissa typer av lekar, utforskande av identitet och hur man ser på barns kroppar skilja sig kulturer emellan. Det kan vara bra att fundera på hur förskolan ska berätta om det i dokumenterad form.

Barn i förskolan är producenter, inte konsumenter, av digitala verktyg

Förskolan kan bli bättre på att visa upp de digitala aktiviteterna för att visa på hur man arbetar med uppdraget i läroplanen. Susanne poängterar vikten av att skapa förutsättningar för barn i förskolan att vara producenter, inte konsumenter, av digitala verktyg. Personalen kan visa för vårdnadshavare hur barnen arbetar tillsammans med digitala verktyg som exempelvis green screen, “kuben”, film, bild med mera så att de får en tydlig bild av hur förskolan använder digitala verktyg i lärandesyfte och på andra sätt än hemma.

Att leda digital förändring i förskolan – 7 steg

Hur kan ledare arbeta med förändring för digitalisering?

Med inspiration från ledarskapsforskaren Kanters kriterier för förändringsledare har Bim & Susanne skapat en modell bestående av sju steg för hur ledare kan leda ett förändringsarbete och förstå olika processer i samband med digitalisering.

1.Göra en omvärldsanalys
Som ledare är det viktigt att vara påläst kring det som pågår i samhället. Gör en omvärldsanalys för att få koll på vad som pågår runt den egna verksamheten, och för att skapa en god förståelse för andras tankar och synpunkter.

2. Utmana det rådande sättet att tänka
Om man gör som man alltid gjort är det svårt att skapa förändring. För att kunna tänka nytt och vara öppen för nya idéer behöver en ledare utmana rådande tankesätt och våga vrida och vända på olika frågeställningar.

3. Kommunicera en övertygande idé
Som ledare gäller det att man står för det man vill förändra och att man noggrant planerar sin kommunikation före, under och efter ett förändringsarbete, samt att man följer upp arbetet ordentligt. Förändring är jobbigt så det är viktigt att vara inlyssnande och ta emot feedback från medarbetare.

4. Skapa nätverk
Ett starkt nätverk är bra att ha och erfarenhetsutbyte med andra som befinner sig i liknande situation som en själv kan ge bra skjuts i ett förändringsarbete. Nätverk kan vara både fysiska och bestå av förskolor i närområdet, eller digitala i form av onlineträffar med verksamheter från ett större geografiskt område.

5. Stödja sina arbetslag
En ledare kan initiera ett förändringsarbete men det är svårt att genomföra arbetet på egen hand. Det är viktigt att ta tillvara på de eldsjälar som finns i verksamheten. Ge dem mandat, tid och en tydlig roll så att de får utrymme att driva digitaliseringsarbetet framåt.

6. Hålla ut
Det är inte ovanligt att förändringsprocesser tar längre tid än planerat. Som ledare gäller det att hålla entusiasmen vid liv och hjälpa kollegorna att hålla ut. Visa dina medarbetare att arbetet är fortsatt viktigt och prioriterat genom att till exempelvis ha med det på agendan inför varje arbetslagsträff.

7. Visa alla uppskattning
Somliga är tidiga med att anamma nya digitala verktyg, medan andra har en längre startsträcka. Men alla är lika viktiga och kan bidra till arbetet på sitt sätt. Säkerställ att alla medarbetare, oavsett inställning, får ett tydligt uppdrag i digitaliseringsarbetet. Kanske kan den som är kritisk få i uppdrag att läsa på om aktuell forskning kring ämnet och fortbilda kollegor om utmaningar och möjligheter med digitala verktyg, samtidigt som den positivt inställda får i uppdrag att ansvara för inköp av ny teknik, hålla i workshops med mera. Alla medarbetare ska få möjlighet att bli digitaliseringshjältar på sitt sätt!

Tre summerande tips för ett lyckat digitaliseringsarbete i förskolan

  • Använd digitala verktyg när det tillför något som det analoga/fysiska inte klarar av.
  • Fundera över vad ni vill – vilken är er bärande idé?
  • Reflektera kollegialt över era erfarenheter av att arbeta digitalt

Upptäck mer

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan – så lyckas du!

Hur kommunicerar man bäst med vårdnadshavare i förskolan? För att diskutera ämnet bjöd Unikum in Linn Eckeskog, författare och förskoleforskare, till ett webbinarium om hur förskolor och vårdnadshavare kommunicerar.

Här kan du se en inspelning av webbinariet.

Från uppdrag till resultat – Kristinehamns förskolor berättar om sitt SKA-arbete

Förskoleutvecklarna Louise Thyberg och Ingela Schagerberg från Kristinehamns skolförvaltning tar oss med på sin SKA-resa. För tre år sedan fick de uppdraget att göra SKA likvärdigt i kommunen och tiden som följde innehöll stora förändringar av arbetssätt och processer. Louise och Ingela kommer att dela med sig av lärdomar, tips och resultat – och konkretisera hur Unikum stödjer deras kvalitetsarbete.

Läs mer här. 

Prova Unikum Förskola gratis

Unikum används av 4 000+ förskolor. Om du också är nyfiken på att prova hur verktyget kan hjälpa er med dokumentation, närvaro, dialog och SKA så kan du fylla i det här formuläret så hjälper vi dig att sätta upp ett förutsättningslöst testkonto så att du kan bekanta dig med verktyget i din egen takt.

Prova Unikum Förskola här.