AI och datadriven skolutveckling: Sju insikter från våra paneler i Almedalen

“Data i all ära, men professionen måste äga upptäckten av tidiga insatser”– Ewa Johansson, skolchef

I panelen Snabbare upptäckt för tidigare insatser i skolan – kan AI och digitala verktyg hjälpa till? diskuterades möjligheterna att använda AI för att ge alla elever de bästa förutsättningarna för en lyckad skolgång. Elisabet Åbjörnsson Hollmark, generaldirektör för Statens instutionsstyrelse (SiS), framhöll potentialen i AI och data för att förebygga kriminalitet. “Personer som faller in i kriminalitet saknar sammanhang och mening i skolan vilket leder dem in på fel väg. Med rätt stöd i tid kan de kanske undvika kriminalitet och få en vanlig skolgång som alla andra”, resonerade Elisabet.

Panelen var enig om möjligheterna med AI, men menade att vi ännu inte har greppat all dess potential än. “Det finns så många oupptäckta diamanter som väntar”, sade Carl Heath, senior researcher på forskningsinstitutet RISE.

I samtalet togs även betydelsen av yrkeskårens kunskap upp – som varken bör glömmas eller ersättas helt av AI. Pedagogerna kan sitt jobb men behöver stöttning och verktyg, till exempel visualiserad data, för att klara sitt uppdrag. “AI ska inte vara målet. AI ska vara ett stöd för pedagogiken i hela styr- och stödkedjan”, förtydligade Ewa Johansson, skolchef.

“Förskolan lägger grunden till allt och de som jobbar i förskolan betyder otroligt mycket för barns språkutveckling”
– Emma Widegren, lärare & läromedelsförfattare i Region Gotland

Panelisterna i panelen Språkutveckling i skolan – kan data visa hur grunden läggs i förskolan? var rörande överens om att förskolan spelar en avgörande roll för barns språkutveckling. “Kunskap om språkutveckling är viktigt eftersom språket ligger som grund för barns generella kognitiva förmåga”, framhöll Petri Partanen, fil.dr, leg. psykolog och specialist i pedagogisk psykologi.

Data och AI är viktiga verktyg för att förbättra språkutvecklingen, men behöver kompletteras med andra metoder. Irene Rodebjer, specialpedagog i Region Gotland, tipsade om att ha en strukturerad och konsekvent strategi för språkutveckling i förskolan. Att till exempel aktivt prata om omgivningen under en utflykt har positiva effekter på barnets ordförråd.

För pedagoger är det viktigt att vara medveten om språkets betydelse för barn, så att de pratar med alla barn individuellt och inte enbart med gruppen. “Språkutveckling är mycket mer än bara språk, det handlar om att se och fånga barns intressen och andra förmågor”, påpekade Emma Widegren, lärare & läromedelsförfattare i Region Gotland.

Eva Wetterstrand, utbildningsdirektör i Österåker, betonade vikten av samverkan mellan förskola och grundskola för att lärarna ska kunna lägga undervisningen på rätt nivå. Detta är avgörande för att barnen inte ska tappa sin motivation när de börjar skolan för att de redan kan det som lärs ut. Hon berättade att rektorerna i grundskolan i Österåker blivit chockade över hur långt barnen i förskolan har kommit i sin språkutveckling när de börjar förskoleklass.

Panelen pratade även om den nya bestämmelsen som trädde i kraft den 1 juli 2023, vilken uppmanar kommuner till att arbeta uppsökande för att få fler barn att gå i förskolan för att förbättra språkutvecklingen i svenska. Eftersom förskolan spelar en viktig roll i barns språkutveckling är det avgörande att alla barn får möjlighet att gå i förskolan.

I ett flertal av panelerna presenterades frågeställningar från utvecklingsprojektet Smart Kvalitet, som drivs av Unikum och kommuner som Helsingborg, Ludvika, Tjörn, Kristinehamn och Tierp.

I digitala verktyg som Unikum, som används i förskola och skola, genereras stora mängder data över tid. Detta inkluderar information om elevers omdömen, resultat, betyg, närvaro, vårdnadshavarnas delaktighet, extra anpassningar, särskilt stöd, åtgärdsprogram, utvecklingssamtal och mycket mer. Syftet med Smart Kvalitet-projektet är att använda data och AI för att synliggöra sammanhang, flöden och insikter om lärande för snabbare och smartare skolutveckling i alla led.

Inför Almedalen analyserade vi tusentals förskolors användning av läroplanen för att undersöka hur väl förskolor lever upp till målen om likvärdig utbildning med särskilt fokus på språkutveckling. Analysen visade hur viktigt det är att ha ett välfungerande system för systematiskt kvalitetsarbete (SKA). I kommuner där man enats om arbetssätt är det lättare att analysera data och hitta förbättringsmöjligheter.

En slutsats var att genom att ha en tydlig nulägesbild kan man jämföra förskolor som ligger på samma nivå med varandra. Detta gör det lättare att bortse från socioekonomiska skillnader.

I panelen Den trasiga läranderesan – kan data stärka den röda tråden från 1 till 19 år? diskuterades hur fragmenterade övergångar mellan skolformer påverkar elevernas möjligheter att nå sin fulla potential. Trots att skolverksamheter samlar in stora mängder data om elevernas omdömen, resultat, betyg och frånvaro, är utmaningen att använda denna information för att skapa en holistisk bild av elevers behov och anpassa skolgången på individnivå.

Panelisterna var överens om att data har stor potential men att användningen av den är komplex. Det är avgörande att kontinuerligt klargöra vilken data som ska användas och i vilket syfte. Fokus bör vara på utveckling och förståelse av samband. Anna Kraft, vd på Lexplore, betonade vikten av att data ska användas för att leda till utveckling och att subjektiva bedömningar inte bör samlas in.

Kristina Björn, utbildningsstrateg och senior Projektledare på RISE, rekommendation var att fokusera på att nyttja kunskap om undervisning som lett till barnets “framgång”. Att reda ut vilken typ av undervisning som erbjudits eller varför en årskurs presterar bättre var tredje år än de andra åren.

Mats Östling, utvecklingschef för utbildning i Tierp kommun, underströk behovet av ökad transparens i systemen och en bättre förståelse för kontexten kring data, såsom orsakerna till att en elev inte når fram.

Embla Persson, ordförande för Sveriges elevkårer, lyfte elevperspektivet och betonade att elevernas personliga integritet måste balanseras med skolans behov av rätt information för att kunna stödja eleverna effektivt. Hon påpekade också vikten av att använda insamlad data på ett meningsfullt sätt för att inte svika eleverna.

“Vi behöver bli bättre på att förstå undervisningskvalitet och på nationell nivå skulle vi tjäna på att titta på vad som gör skillnad”
– Kristina Björn, utbildningsstrateg och senior projektledare, RISE

Alla panelister betonade vikten av samarbete mellan organisationer för att effektivt använda AI. Datakällor är fortfarande isolerade i egna silos. För att lyckas måste datan göras mer tillgänglig och organisationer och kommuner måste samarbeta bättre på ett säkert sätt. Vi har enorma datamängder om elever och lärande och standardisering av elevdataflöden i utbildningssektorn (SS 12000) är på gång. För att lyckas framåt är samarbete och kunskapsutbyte helt avgörande, vilket kommer hjälpa oss att bli bättre på att bl.a. identifiera mönster, se samband och tidiga signaler.

“Vi ska inte öka den digital kompetensen hos lärare pga DNP, vi ska öka kompetensen för att förbättra lärandet” – Mats Östling, utvecklingschef för utbildning i Tierp kommun

I panelen Nu kommer Digitala Nationella Prov (DNP) i skolan – kaos eller allt på plats? diskuterades det högaktuella ämnet DNP (Digitala Nationella Prov). Panelen pratade en hel del om tekniken kontra pedagogiken och vad som ger upphov till mest oro. Lisa Kilestad, skolspecialist på Atea, menade att de tekniska aspekterna är enklare att lösa än de pedagogiska, som kräver att både elever och lärare tränas ordentligt. “Det svåra är den pedagogiska uppgiften att träna elever och få lärare att bli trygga i vad de ska göra. Man har sett en ökad självmordsrisk i samband med nationella prov. Eleverna är utsatta för mycket stress, så elevens fokus är det absolut viktigaste. Om vi tar en elev med särskilda behov som aldrig gjort DNP via skärm tidigare kommer hen att behöva extra stöd för att känna sig trygg och specialpedagogen behöver också få extra träning för att kunna vara ett bra stöd. “

Jan Wahlén, verksamhets- och IT-utvecklare i Region Gotland, instämde i oron och uttryckte bekymmer över hur förberedda lärare och elever är för DNP. Han betonade vikten av tidig tillgång till plattformen, något han anser att Skolverket inte tillhandahåller tillräckligt tidigt. ”För att ge elever rätt förutsättningar för att lyckas behöver de få möjlighet att testa plattformen i tid, detsamma gäller för lärare och specialpedagoger.”

Mikael Svensson, programansvarig från SKR, berättade i ett förberedande samtal med moderatorn för panelen att deras undersökning visade att endast 20-25% av kommunerna hade testat att genomföra digitala prov denna termin som en förberedelse inför bedömningsstödet i årskurs 6. Detta trots att det från och med nästa termin blir obligatoriskt med digitala nationella prov för gymnasiet.

Trots att tekniken ansågs vara den lättare delen av förändringen så kan även den vara överraskande tidskrävande om man t.ex. försöker bygga en lösning själv. Det hade Region Gotland fått erfara vilket Jan Wahlén, verksamhets- och IT-utvecklare i Region Gotland, berättade mer om under panelen: “Vår centrala IT-avdelningen trodde först att vi kunde göra vår egen lösning, men insåg snabbt att det var en för stor grej. Vi behövde hjälp av andra leverantörer för att lösa det då det är komplext.”

Mats Östling, utvecklingschef för utbildning, berättade att man i Tierp ser DNP som ett IT-projekt snarare än ett verksamhetsutvecklingsprojekt. De är klara med de tekniska delarna och kan nu koncentrera sig på skolutveckling, inklusive digitalisering och kompetensutveckling.

“Analysen av dokumentationen är det viktiga – många dokumenterar men hinner inte med själva analysen”
– Petri Partanen, fil.dr, leg. psykolog och specialist i pedagogisk psykologi

I panelen Bedömning av barn i förskolan – ja eller nej? diskuterades för- och nackdelar med individuell dokumentation i förskolan. Panelen tyckte att dokumentation kan ha fördelar för pedagogisk planering och uppföljning, men det fanns också farhågor kring att formalisera bedömning av barns förmågor i tidig ålder. Man diskuterade värdet i att mäta pedagogiska processer både på grupp- och individnivå för att förstå hur de fungerar. Panelen pratade även om förväntan på förskolan att kunna sätta in tidiga insatser, och hur kan detta göras utan en strukturerad bedömning?

Petri Partanen, fil.dr, leg. psykolog och specialist i pedagogisk psykologi, menade att vi alltid bedömer barn i förskolan genom att följa deras utveckling. Det viktiga är hur vi formaliserar detta. Han hade ett konkret förslag på en modell/struktur för att bedöma barn:
– Variation: för att kunna förstå varje barns enskilda utveckling måste vi försöka förstå enskilda barns ryggsäckar och se på olika områden av deras utveckling
–Progression – synliggöra hur utvecklingen ser ut i olika steg
–Dos: vi måste säkerställa att alla barn får del av undervisningen. Det har visat sig att tystare barn ofta glöms bort och inte får samma hjälp eller undervisning som de mer framåt barnen får.

Eva Wetterstrand, utbildningsdirektör i Österåker, förklarade att de inte bedömer barnen, utan de pedagogiska processerna för att kunna förbättra lärandet. De ser på varje barns individuella resa för att säkerställa kvalitet. Eva påpekade, som nämnt tidigare i blogginlägget, att rektorer i grundskolan blev överraskade av hur mycket barn från förskolan redan kunde, vilket visar vikten av att följa barns utveckling.

Petri betonar att analysen av dokumentationen är viktig, och att det behövs ett gemensamt språk för vad som ska bedömas. Lotta Hjalmar, produktansvarig grundskola, Unikum (fd bitr. förvaltningschef, lärare & rektor) avslutade med att vi behöver få en smidighet i att dokumentera och det får vi genom att ta hjälp av den teknik som finns idag. På det viset kan vi få hjälp med att sortera och strukturera information, så att vi kan fokusera på det som är viktigt

• Carl Heath, senior researcher på RISE berättar om riskerna med att AI-kommissionen inte inkluderar skolan i sitt uppdrag och vikten av att skolhuvudmän har god kompetens om AI (se video)
• Embla Persson, ordförande för Sveriges Elevkårer, diskuterar hur likvärdighet och hög kvalitet för alla elever ska bli verklighet (se video)
• Rebecka Lönnroth, Head of Head of AI Adoption Public Sector på AI Sweden berättar om Sveriges AI-strategi och hur en huvudman på förskola eller skola kan dra nytta av strategin i praktiken (se video)
• Carl Heath, senior researcher på RISE resonerar kring hur vi kan förbättra kvalitetsarbetet – från elev till huvudman – men hjälp av data och AI (se video)

Utöver att arrangera egna paneler hann vi besöka många spännande paneler om skola, AI och barn och unga. Här är några citat som fastnade lite extra hos oss!

“Börja se unga som subjekt, inte objekt”
Vi pratar ofta om unga som landets framtid, men de är lika viktiga här och nu, betonade Yara Tag-Eldeen, utredare på Myndigheten för Psykologiskt Försvar, i panelen Hur kan innovation, kommunikation och lärande stärka kommuners och myndigheters digitala resiliens? den 25 juni 2024 med RISE och Mälardalens Universitet. Vi på Unikum, som verkar inom skolvärlden och ofta kommunicerar om barn och unga, noterar att vi ska bli bättre på att inkludera barn och unga aktivt i nuet.

“Man måste förstå användarnas pains på riktigt för optimera AI-användning”
På en av AI Swedens paneldiskussioner den 25 juni diskuterades hur utvecklingen ofta styrs av tekniska möjligheter, när vi egentligen borde fokusera på att identifiera de verkliga problemen hos målgruppen och använda tekniken för att lösa dem. Det är viktigt att förstå användarnas behov på djupet, vilket man gör genom att träffa dem och förstå deras utmaningar.

Det är en viktig påminnelse för oss på Unikum. Vi har sedan starten prioriterat ett nära samarbete med våra användare. Vi värdesätter mötet med dem för att löpande höra om deras vardag och integrera deras insikter i vår produktutveckling. Detta är särskilt aktuellt nu med AI-frågan, där vi ser fram emot workshops och samtal med våra användare för att fokusera på rätt områden.

“Det modiga ledarskapet”
AI Sweden betonade vid flera tillfällen vikten av tydligt ledarskap för AI inom företag och organisationer. “Det modiga ledarskapet” – att våga leda mot konkreta mål. Det finns en försiktighet och rädsla för att göra fel, särskilt när det gäller att hantera känslig data, men vi måste vara mycket modigare för att komma framåt. Sverige ligger långt efter andra länder på detta område.

Nyhetsbrevet för dig som vill bli bättre på datadriven skolutveckling
Tycker du att de ämnen vi pratade om på Almedalen är intressanta? Prenumerera på vårt nyhetsbrev Smart Kvalitet! Nyhetsbrevet skickas ut två gånger per termin och erbjuder praktiska tips och insikter för att förbättra skolutvecklingen genom smart användande av data. Skriv upp dig här!

Läs mer om Smart Kvalitet
Projekt Smart Kvalitet är ett nationellt samarbete mellan utvecklingsintresserade kommuner och Unikum. Tillsammans formar vi en ny generation verktyg för att synliggöra förutsättningar och undervisning som leder till bättre resultat för barn och elever. Läs mer här.