13 nov 2026

Hur leder rektorn frånvaroarbetet? En tidigare rektor berättar

Som tidigare rektor vet Minnia Truedsson hur lätt det tunga frånvaroarbetet tar all kraft, och hur svårt det kan vara att hinna se det som håller på att växa. I den här intervjun berättar hon varför du som rektor behöver se frånvaron som en signal om hur skolan fungerar, och hur den kan användas som en kvalitetsindikator i det systematiska kvalitetsarbetet.

Grundskola|

Gymnasium|

Minnia Truedsson är legitimerad psykolog och har en bakgrund som rektor och skolpsykolog. Idag är hon vår egen skolexpert på StudyBee, en del av Unikum.

Vad kan frånvaron egentligen berätta för en rektor?

– Frånvaron är sällan själva problemet. Den är snarare ett tecken på att något annat inte fungerar. För den enskilda eleven kan det handla om många olika saker, och när frånvaron väl har blivit stor väcker ofta bara tanken på skolan ett starkt obehag. Men som rektor tittar man inte i första hand på den enskilda eleven, utan på helheten. Om frånvaron samlas i en viss klass, en viss grupp eller ett visst ämne, då säger den något om hur verksamheten fungerar. Det är där du behöver börja leta.

Varför är det så viktigt att upptäcka elevfrånvaro tidigt?

– Jag skulle säga att det finns två skäl. Det första är att vi hinner förstå vad som är svårt innan det har vuxit. Ta en elev med läs- och skrivsvårigheter. Upptäcker vi det tidigt kan hen få en förklaring och rätt hjälpmedel. Men upptäcks det flera år senare så kan eleven ha hunnit tappa både kunskaper och tron på sig själv.

– Det andra skälet är att frånvaron i sig ger upphov till nya problem. Ju längre en elev är borta, desto mer finns det att ta igen, och desto svårare blir det att hitta tillbaka till kompisarna. Då ska vi inte bara hantera det som startade frånvaron, utan också allt som har tillkommit.

Vilka tidiga tecken på problematisk frånvaro ska man som rektor hålla ögonen på?

– När frånvaron väl har blivit hög går det nästan alltid att i efterhand se att den började tidigt, inte sällan redan i förskoleklass. I början är den ofta låg, men den återkommer och den är anmäld av vårdnadshavarna. Att elever är borta mycket under en period är vanligt. Det som är ovanligt är frånvaro som aldrig riktigt släpper, särskilt i de tidiga skolåren. Därför behöver vi följa frånvaron över tid, både för eleverna och på klass- och gruppnivå. Det är också bra att hålla koll på sjukanmälningar för magont eller huvudvärk. Anmäld frånvaro betyder inte att den är oproblematisk. Det är fortfarande en anledning att fråga hur eleven har det.

Hur får man in elevfrånvaron i det systematiska kvalitetsarbetet?

– Frånvaron behöver vara en självklar del av uppföljningen och det systematiska kvalitetsarbetet. Alla behöver veta vem som hör av sig till hemmet, hur vi tar reda på vad frånvaron beror på och när vi stämmer av igen. Det arbetet kan inte vänta tills frånvaron har blivit ett ärende för elevhälsan. Och det vi får veta måste kopplas till hur eleven mår, relationerna och undervisningen. Annars blir frånvaron ett eget spår och vi tappar bort det som gör skolan svår.

Frånvaron behöver vara en självklar del av uppföljningen och det systematiska kvalitetsarbetet.

Hur använder man frånvaron som kvalitetsindikator i praktiken?

– Ett sätt är att analysera frånvaron på gruppnivå, precis som man gör med resultaten. Har en klass tydligt högre frånvaro än de andra? Titta då på tryggheten för samma klass. Är den också lägre än snittet? Hur ser måluppfyllelsen ut? Har det kommit fler kränkningsanmälningar därifrån? När flera underlag pekar åt samma håll vet du var utvecklingsarbetet behöver göras. Samma sak om frånvaron ökar tydligt i en viss årskurs. Då behöver du fördjupa analysen och ta reda på vad som händer just där och då.

Vad behöver man som rektor tänka på när frånvarodatan går vidare till huvudmannen?

– Det du som rektor rapporterar uppåt bygger på samma data som skolan själv använder. Därför måste du kunna lita på den. Om lärarna registrerar frånvaron på olika sätt, eller för sent, blir mönstren svåra att se, både på skolan och när huvudmannen jämför skolor. När huvudmannen ser hur frånvaron ser ut på olika skolor och i olika grupper kan resurserna hamna där de behövs mest, och det handlar om likvärdighet. Men då behöver vi rektorer också bidra med analysen av vad siffrorna betyder hos oss, inte bara skicka dem vidare i styrkedjan.

Och sist men inte minst: vad vill du säga till den rektor som känner att frånvaron redan vuxit sig för stor?

– Jag förstår verkligen att det kan kännas övermäktigt. De tunga ärendena tar mycket tid och energi, och det är lätt att de tar nästan allt. Men samtidigt som vi hjälper de eleverna måste vi börja tidigare. För det jag såg som rektor gång på gång var att de tidiga signalerna fick passera utan att någon reagerade. Det är där det främjande och förebyggande arbetet gör skillnad för den enskilda eleven och för hela skolan.