Hur digitala verktyg stimulerar barns lust att lära med Susanne Kjällander

På Unikums Nyckelpersonsträff 2014 föreläste Susanne Kjällander, filosofie doktor i didaktik och förskollärarutbildare på Stockholms Universitet, under rubriken “Hur kan digitala verktyg stimulera barnets lust att lära?”. Vi fick ta del av det senaste årets resultat från Susannes forskning kring lärplattor, iPads och andra digitala lärresurser i förskolan.

Under föreläsningen presenterade Susanne resultatet från sitt forskningsprojekt AppKnapp – peka, lek & lär i förskolan som omfattat fyra förskolor i Botkyrka kommun under ett års tid.

Som metod tog Susanne hjälp av videokameran för att följa med barnen i deras process och valde sedan ut specifika sekvenser som hon studerade närmre med avstamp i frågeställningar som Vad gör dom? Vad säger dom? Hur låter det? Hur ser det ut?

 

Hur digitala verktyg kan stimulera barnens lust att lära

En väsentlig del är att barnen får möjlighet att engagera sig i så många olika teckensystem som exempelvis bild, ljud, att göra filmer, att det finns rörelse och ikoner som man kan klicka på. Helt enkelt många olika sätt som skapar engagemang och sätt att lära sig och utforska som kan bli väldigt spännande. Sen finns det ju även möjlighet att ta in sina egna intressen, exempelvis spel som man tycker är roligt att spela på fritiden. Och då handlar det inte bara om att specifikt spela spel utan även om att utifrån detta skapa en massa annat som lek, textskrivande, musikskapande mm.

 

Det viktigaste resultatet i forskning kring små barn och digitala verktyg

Ett tydligt fenomen är att lärandet sker rhitzomatiskt, vilket innebär att det handlar om en lärprocess där lärandet pågår hela tiden, utan början och slut, där barnen skapar nya vägar och processer vartefter. Och där barnen skapar nya vägar och processer vartefter. Man kan alltså inte säga att det är vare sig den vuxne eller datorn som förser barnet med kunskap. Utan lärandet sker rhitzomatiskt.

En lärdom kring detta är att barn inte är konsumenter i den digitala miljön. De blir istället producenter och vill skapa eget och göra egna saker som bygger på deras intressen och engagemang. Allt detta kan man anta påverkar även att lärandet då blir mer spännande och meningsfullt.

Ett tydligt exempel är den populära appen TocaBoca hairsalon. Här syns tydligt att barnen använder appen även till något helt annat än den är tänkt för. Istället för att bara klippa hår så vill de också skapa musik. Bra app-utvecklare har förstått detta och i en rolig app blir barnet belönat på något sätt även när de provar att använda appen på nya sätt. Barn accepterar inte att det är tråkigt!

Varför älskar förskolan pekplattor?

Förskollärarna älskar plattor till pedagogisk dokumentation för att det är så snabbt och enkelt och att allt sker på en och samma enhet. De behöver inte heller lämna rummet för att komma åt en dator eller internet. Dessutom underlättar det dialogen mellan hem och förskola. För barnen så gillar de exempelvis plattans design och gränssnitt som inbjuder till samarbete och interaktion. Plattorna lockar också till lek, estetiska uttryck och kreativitet och är dessutom lätt att ta med sig överallt, både inomhus och utomhus.

Finns det risk att barnens röst försvinner nu?

Ja, Susanne är orolig för att kommunikationen ska gå över huvudet på barnen och har därför ställt frågan till många förskollärare hur de upplever saken. Där visar det sig att de allra flesta förskollärare tycker att pekplattorna underlättar kommunikationen och förstärker barnets roll. Dialogen hemma mellan barn och förälder underlättas när barnen kan visa och berätta själv utifrån.

 

Barn vill kombinera det analoga och det digitala

Barn vill hela tiden hitta samband mellan det analoga och det virtuella och kombinera dessa. Exempelvis vill barnen göra ett bordsspel med Angry Birds. Och många av de digitala funktionerna i plattorna används också flitigt analogt genom att miniräknaren blir kassaapparat när barnen leker affär. Även förskollärarna fascineras av detta och letar liknande aktiviteter virtuellt/fysiskt.

 

Även 1-åringar har ett tydligt syfte med sitt surfande

Forskningen visar att  även små barn använder Internet dagligen. Och det som kanske är lite förvånande är att även de minsta barnen 0-1 år har ett tydligt syfte med sitt surfande. De vet vad de vill göra som att scrolla, klicka på nåt osv. En ny generation håller på att växa fram som ibland kallas ”Digital natives” eller nätets infödda vilket syftar på de generationer barn som har vuxit upp i en tid då datorer och Internet redan var en väsentlig del av vardagen.

 

Summering

En reflektion är att man i förskolan har ett intressant sätt att närma sig barnens intresse och engagemang och sedan utgå från det. Detta underlättas mycket av lärplattorna. Det handlar inte om ny teknik ska in i förskolorna utan hur. Ny teknik finns naturligt i barns omvärld idag. Och det är bara naturligt att det vävs in i barnens vardag även på förskolan. Ett sätt att säkra upp att alla kommer likvärdigt in i samhället. Som vuxen och pedagog behöver vi dock hjälpa till och även ibland begränsa. För att lyckas är det så klart viktigt att ha ett pedagogiskt syfte med hur plattorna ska användas i förskolan.

 

Mer om Susannes forskning och länkar