Formativt fokus i Lund med Dylan Wiliam

Drygt 2000 pedagoger och rektorer från hela Lund samlades den 11 mars för att lyssna på den brittiske skolforskaren Dylan Wiliams föreläsning om formativ bedömning. Det var startpunkten för Lunds kommuns projekt kring Bedömning för lärande. Unikum fanns på plats för att lyssna på föreläsningen!

Innan Dylan Wiliam började sin föreläsning fick alla pedagoger och rektorer ett uppdrag för att på ett enkelt och lekfullt sätt komma igång med formativ bedömning:

  • Ta med dig minst tre idéer från föreläsningen.
  • Synliggör minst en i klassrummet (eller på liknande sätt om du inte undervisar elever).
  • Ge dig själv feedback.
  • Be en kollega om kamratbedömning.

 

Kärt barn har många namn – i onödan

Föreläsningens fokus var att sätta in Lundapedagogerna i begreppet formativ bedömning och ge praktiska exempel på hur de kan arbeta formativt med sina elever.

– Ord som feed forward och feed up är onödiga, säger Dylan. Han fortsätter sedan med att berätta att ordet feedback initialt användes av ingenjörer och för en ingenjör är feedback en del av ett system och då behövs inte olika ord.

 

Vad är formativ bedömning?

Enkelt uttryckt handlar formativ bedömning om att ställa sig tre frågor:

  • Vart är eleven på väg?
  • Var befinner sig eleven?
  • Hur ska eleven ta sig dit?

 

5 strategier för att jobba formativt

  1. Klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och vad som krävs för att lyckas i sitt lärande
  2. Genomföra effektiva diskussioner, aktiviteter och inlärningsuppgifter som ger bevis på lärande
  3. Ge återkoppling som för lärandet framåt
  4. Aktivera eleverna till att bli läranderesurser för varandra
  5. Få eleverna att se sig som ägare av sitt eget lärande

 

Plan B

Dylan fick publiken att nicka igenkännande när han sa att alla pedagoger är medvetna om att ingen planering håller vid den första kontakten med barnen. Trots detta planerar de som om det kommer att gå perfekt. Sedan står de där och behöver hitta på en annan lösning i stunden. Pedagogerna behöver bli bättre på att ha en plan B i sin ursprungliga planering. Det är också en framgångsfaktor för att öka lärandet för eleverna.

 

Konsten att ställa frågor

En viktig del i det formativa arbetet är att genomföra effektiva diskussioner, aktiviteter och inlärningsuppgifter som ger bevis på lärande. En avgörande faktor för detta är hur man ställer frågor. Dylan sammanfattar det med att säga ”Planera hur du ska ställa din fråga, ställ frågan och var sedan tyst”. Alltför många pedagoger väntar alldeles för kort tid innan de ber någon svara på en fråga de ställt eller så lägger de till en massa saker så att det blir flera saker för eleverna att ta ställning till.

Anledningar till att man ska ställa frågor till elever, enligt Dylan, är för att de ska ge upphov till tänkande samt att de ger pedagogen upplysningar om undervisningen. Ofta är det bättre att ge eleverna påstående att ta ställning till än att ställa frågor.

Dylan berättade om en pedagog i Skottland som hade en affisch i sitt klassrum där det stod: ”Stuck? – Good then it was worth coming in today”. En viktig tanke att ta med sig in i sin vardag. Det är inte fel att köra fast, det är så vi kan jobba tillsammans och ta oss vidare.

I en klassrumssituation är det viktigt att eleverna känner sig trygga och att klimatet är stöttande. Ett felaktigt svar är en tillgång för hela gruppen. Dylan gav några exempel på saker som är viktiga att tänka på som pedagog:

  • Låt eleverna prata i mindre grupper innan ni tar en diskussion i helklass.
  • Använd dig av “Inga händer”, dvs låt slumpen avgöra vem som ska svara på frågan. Om man har en smartphone så kan man använda sig av appen ”Names in a hat”.
  • Vänta längre innan du själv ger svaret.
  • Följ upp frågorna med aktiviteter där eleverna får använda sin förståelse efter frågeställandet.

Feedback måste skapa aktiviter

Feedback ska leda till tänkande och inte skapa känslor, slår Dylan fast. Feedbacken ska ge mottagaren mer jobb än avsändaren. Här finns flera olika strategier, men viktigast är att feedbacken leder till en aktivitet. Att bara få feedback utan att göra något av den leder inte till mer lärande för de allra flesta elever.

När eleverna får skriftlig feedback på sina arbeten är det viktigt att pedagogen enbart skriver en kommentar (formativ bedömning) och inte ett betyg (summativ bedömning) för om de får betyg samtidigt som kommentaren så kan inte eleverna ta in mer än betyget. Lärandet blir större om de får formativ feedback i form av en kommentar. För att kommentaren ska vara formativ måste den ge upphov till tankar samt ge eleven en förståelse kring hur den kan förbättras.

Kamratbedömning

Studier har visat att det som är unikt med kamratbedömning är att elever kan acceptera konstruktiv kritik från varandra på ett sätt som de inte skulle göra om det var deras pedagog som gav den. Det är också viktigt med kamratbedömning är att eleverna samtalar om lärandet med ett språk som de behärskar samt att de vågar fråga sina kamrater om klargöranden på ett sätt som de sällan gör med sina pedagoger.

Eleverna måste få lära sig hur man ger sina klasskamrater feedback och två exempel som Dylan tog upp var:

  • Checklista innan flygning –  Eleverna får en lista med saker som de ska kolla i kamraternas arbete.
  • Två stjärnor och en önskan – Eleverna lyfter fram två saker (stjärnor) som de tycker är bra i det arbete som de ger feedback på och ger också ett förslag (en önskan) på vad de tycker att kamraten ska utveckla i arbetet.

 

Att äga sitt lärande genom självbedömning

Elever kan hjälpas att äga sitt eget lärande t ex genom användande av matriser där de får bedöma sitt eget arbete. Lunds pedagoger jobbar formativt i Unikum och därför kan elevernas självbedömning bl a göras i matriser som pedagogerna skapat där.

De kan också få göra en självbedömning av sin förståelse. Några enkla sätt att göra det på är:

Trafikljus

Att använda kort som är gröna, gula och röda som belyser om man förstår eller inte. Om man inte förstår vad pedagogen pratar om håller man upp det röda kortet. Det ger pedagogen en signal om att han/hon behöver förklara tydligare eller på ett annat sätt.

Färgade mattor

Eleverna får ställa sig på färgade mattor som fungerar på samma sätt som korten gör. Dylan tipsade en gång på en föreläsning i Skottland om att IKEA har små runda mattor i rött, gult och grönt för en billig penning och ganska snart efter hade varenda IKEA i närområdet slut på mattor i just dessa färger.

+, -, intressant-listor

Eleverna får skriva upp vad de förstår, vad de inte förstår samt vad de tyckte var intressant. Pedagogerna upplevde att eleverna blev mycket bättre på att berätta vad de inte förstod. De blev mer precisa i sin beskrivning.

Den summativa bedömningen svarar på frågan Vart är eleven på väg? och Var befinner sig eleven? medan den formativa bedömningen också svarar på frågan Hur ska eleven ta sig dit?. Den formativa bedömningen ger också pedagogerna en chans att förändra sin undervisning så att elevernas lärande kan öka. Syftet med den formativa bedömning är att stärka elevernas lärande medan det pågår.

Finns det då bevis för att formativ bedömning leder till ett ökat lärande? Svaret på den frågan är, enligt Dylan och Paul Blacks forskningsöversikt från 1998, tveklöst ja.

Det är en spännande resa Lunds kommun har startat och det ska bli intressant att följa den.

Kommentarsfält