Boksamtal och högläsning stimulerar barns språkutveckling på Pär Lagerkvists förskola

På Pär Lagerkvists förskola i Växjö arbetar pedagogerna med planeringen “Språk och skrift” – ett arbete som fokuserar på högläsning, boksamtal och att barnen ska få mod att våga uttrycka sig. Vi möter förskollärarna Malin Waldorsson, Lina Gravéus och Therese Sjöberg och rektorn Britten Bengtsson som berättar mer om hur de arbetar för barnens språkutveckling.

Förskolans avdelningar arbetar efter samma planering i Skolbanken gällande det språkutvecklande arbetet. Grunden för det språkutvecklande arbetet har alltid varit ett prioriterat område på förskolan. Den ena delen är tidig skriv- och läsglädje som handlar om att barnen får skriva sig in i läsandet. Den andra delen handlar om att ställa öppna frågor. Här berättar pedagogerna om vikten av att lyssna på barnen och vad de är intresserade av. 

Öppna frågor är viktiga för att vi inte ska förutsätta vad barnen tänker och tycker, utan faktiskt lyssna på deras tankar och visa att de är viktiga.

Att arbeta med öppna frågor kräver att pedagogerna är villiga att agera efter svaren och kunna arbeta flexibelt. Barnens intresse får vara med och leda arbetet framåt vilket uppmuntrar barnen att uttrycka sig och vara delaktiga. Detta läsåret är boksamtal och högläsning en prioritet, med syftet att barnen får fördjupa sig i öppna frågor och våga tänka fritt även om det innebär att inte tänka lika som alla andra. Pedagogerna har utgått från Skolverkets mall för boksamtal för att skapa likvärdighet och struktur i arbetet.

Böcker som engagerar och bidrar till språkutveckling

– Vi har läst fantastiska böcker som Kompisböckerna, Flugo och Vem ser Dim?. Dessa har engagerat barnen och lett oss till intressanta teman att jobba vidare med. 

Pedagogerna utgår från olika böcker i barngrupperna, beroende på barnens intressen och nyfikenhet. Första gången tittar de på bilderna ihop och pratar om vad de ser på bilderna; hur ser det ut där de är, vilka är där och varför är figurerna glada eller ledsna? Andra gången läser de boken tillsammans, och de fortsätter med läsandet så länge pedagogerna märker att ett nytt lärande sker. 

– I min barngrupp lärde vi oss om hästar, då började barnen intressera sig för hästbajs, vilket ledde in oss på flugor och därmed Flugo-böckerna som barnen har uppskattat och lärt sig massor av, berättar Malin Waldorsson. 

I en annan barngrupp upplevde pedagogerna att de skulle fokusera på värdegrund och hur man är mot varandra som kompisar. Barnen tyckte mycket om Kompisböckerna som har ett tydligt budskap och det slutade med att de läste nästan alla böckerna i serien. 

Vi såg att barnen tog med sig det vi diskuterade under boksamtalen i sina lekar och relationer med varandra. Till exempel när vi hade läst om hur man är en bra kompis.

När barngruppen är “färdig” med en bok avslutar de med en rolig aktivitet som barnen brukar få bestämma. Det kan exempelvis vara en teater eller att barngruppen spelar in en film kopplat till vad de lärt sig.

– Vi får ofta höra att barnen sprider sitt lärande vidare till sina vårdnadshavare. Det ser vi som ett kvitto på kvalitet, att barnen lär sig och vill berätta om sitt lärande för andra.

TAKK och bildstöd förstärker språket

TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) är tecken som används för att förstärka språket. Pedagogerna berättar att de ser stora vinster med att använda TAKK för alla barns språkutveckling.

– Barnen tycker att det är jättespännande med TAKK och ber oss visa hur man säger specifika ord med hjälp av tecken.

Therese Sjöberg berättar att de just nu läser en av Kompisböckerna som handlar om känslor. I deras senaste boksamtal pratade de om olika känslor och fick lära sig mer om känslor med hjälp av både tecken och bilder. Genom att lära sig vilka olika känslor som finns och hur de kan ta sig uttryck får barnen en möjlighet att få utlopp för sina känslor och kunna sätta ord på vad de känner. 

Vägen till lärande att är våga testa 

Språkutveckling handlar till stor del även om att skriva, något som barnen på Pär Lagerkvists förskola får göra mycket. I början när de yngsta barnen ska börja skriva sitt namn kan det bli ett streck på pappret, nästa gång kan strecket förstärkas med kurvor och snart kan pappret fyllas av fler streck – som en början till att forma olika bokstäver.

– Barnen testar sig fram. De kanske börjar med att skriva av oss men så snart vi ser att de lär sig så låter vi de fortsätta skrivandet själva. Och vi rättar aldrig. 

Pedagogerna berättar att de, med stöd i forskningen, inte rättar barnens skrivande utan låter dem testa sig fram och lära sig på vägen. Parallellt med att barnen provar och lär sig, gör pedagogerna samma resa. De analyserar och utvärderar arbetet kontinuerligt och lär sig på så sätt vad som fungerar bra i sina planeringar. 

– Bra kan alltid bli bättre, säger rektor Britten som ger pedagogerna frihet att söka kunskap och ta del av ny forskning för att utvecklas och växa. 

Tips för språkutvecklande arbete i förskolan: 

  • Låt barnen skriva mycket, vid många tillfällen och för olika syften
  • Läs jättemycket och se till att ha ett rikt bibliotek på förskolan
  • Ställ öppna frågor och visa intresse för barnens tankar – de vuxnas engagemang smittar av sig och hjälper att utveckla barnens lärande 
  • Låt teater, sånger och rim vara en stor del av barnens vardag
  • Intresse bidrar till inlärning – gå till skogen, besök en plats i staden och utforska tillsammans med barnen 
  • Låt barnens skrivande och läsande utgå från deras egna intressen – då går mycket av sig självt!