13 mar 2026 (uppdaterat 17 mar 2026 )
13 mar 2026 (uppdaterat 17 mar 2026 )
“Vi var knappt en slide i en PowerPoint”: Så tog Katrineholm fritidshemmet ur skuggan
Fritidshemmet hamnar ofta i skuggan av skolan när det pratas om systematiskt kvalitetsarbete (SKA). Men vår kund Katrineholm har banat väg för ett synligare fritidshem. Där har de byggt en bra struktur och på så sätt gett fritidshemmet den status och tydlighet verksamheten förtjänar. Vi har pratat med några av eldsjälarna bakom detta.
Mikael Brolin och Nina Bodegren är utvecklingsledare för fritidshem i Katrineholms kommun. De har under de senaste åren jobbat fram strukturer som synliggjort fritidshemmets SKA.
Vad fick er att inse att fritidshemmet behövde en helt egen struktur för SKA?
Nina: “Det har varit svårt i många år. De mallar som funnits har varit helt inriktade på skolan, och där märkte vi att vi behövde en egen del för att få med fritidshemmet. Framför allt har det brustit i uppföljning och utvärdering.”
Mikael: “Ja, i början handlade det om att vi skulle få ett likvärdigt fritidshem. Vi skulle synas mer i det systematiska kvalitetsarbetet och ha ett gemensamt yrkesspråk, för vi har varit ganska osynliga i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi var knappt en slide i en PowerPoint, och det var vi inte nöjda med.”
Nu blir vi nyfikna! Hur ser era strukturer ut idag?
Nina: “Vi har byggt upp det i form av ett årshjul, där SKA-arbetet ligger med ett tydligt upplägg. Då vet alla vad, hur och när något ska göras. Det här tar vi också upp på våra nätverksträffar som är helt avgörande för att vi ska nå ut och för att få kontinuitet. Där träffar vi en stor del av personalen, och det som händer och tas upp tar de med sig till sina avdelningar och förvaltar.”
Mikael: “Årshjulet bygger på kommunens gemensamma SKA-arbete och när kvalitetsdialogerna äger rum. Sen har vi utarbetat stödmaterial och mallar. I Katrineholms kommun har vi en del personal som inte är akademiskt skolade men all personal behöver stöd så där får de hjälp på traven. Sen kan man gå tillbaka och se vad vi sa i oktober, januari och mars, till exempel.”
Vi har byggt upp det i form av ett årshjul, där SKA-arbetet ligger med ett tydligt upplägg. Då vet alla vad, hur och när något ska göras.
Så, vad har varit avgörande för att särskilja fritidshemmets SKA från skolans? Hur har ni synliggjort det?
Nina: “Det har verkligen varit ett bra samarbete med förvaltningen. Vi har ett otroligt stort mandat från vår verksamhetschef som litar 110% på det vi gör. De på förvaltningen är ju inga experter på fritidshem, men de har lyssnat in oss och tänkt utifrån vårt årshjul och vad vi faktiskt kan ha med på kvalitetsdialogerna. Det är grunden till att det blivit så bra i kvalitetsdialogerna.”
Mikael: “Alla rektorer får samma presentation med en slide där det står Hur ska fritidshemmet bidra till ökad måluppfyllelse?. Vi har ifrågasatt det här. Är det svenska, engelska eller matte? Eller är det att vi ska bli goda samhällsmedborgare?”
Nina: “Många rektorer är väldigt inriktade på just svenska, engelska och matte och då vill de koppla något som fritidshemmet också bidrar med som ökar den måluppfyllelsen. Vi vill hellre att diskussionen handlar om fritidshemmets arbete med de mjuka värdena och de förmågor eleverna behöver vara rustade med i livet. Vi i Katrineholms kommun kallar dem för Framtidens förmågor.”
Mikael: “Sen har vi varit väldigt tydliga med att ge respons när fritidspersonalen har lagt ner ett stort jobb på att följa upp i sin verksamhet. Jag tycker att det har blivit mycket bättre samtal om systematiken, och de känner sig stolta och tänker ”titta vilka bra grejer vi gör”.”
Vilka framsteg ni har gjort – berätta mer om effekterna ni har sett.
Nina: “Vi får höra från rektorer och verksamhetschef att kvalitetsdialogerna för fritidshemmet är mycket bättre nu. Innan var det mest ett upprabblande av aktiviteter. Nu är det mer fokus på det systematiska och på målstyrda aktiviteter.”
Nina: “Sen har ju också medvetenheten bland personalen ökat vad gäller uppdraget, så statusen har ju höjts. Det är också lite lättare att sitta i planering tillsammans med lärare, till exempel, för man har en annan förståelse och ett gemensamt yrkesspråk.”
Innan vi rundar av, vad har ni för tips till andra som kämpar med att synliggöra fritidshemmet?
Nina: “Hitta en tydlig struktur utifrån ett årshjul. Det har varit vår styrka och där kan man ha det här tydliga upplägget med tydliga mallar för personalen som behöver stöd. Sen är det att satsa på Lärledare som processförare, och att ha tydliga vägar för kommunikation ut till avdelningarna, som nätverksträffar.”
Mikael: “Och just det här med utvecklingsledare är ju viktigt. Då skapar vi en struktur, för det kommer inte bara att rulla på. Man behöver påminna personal att nu är det dags för uppföljning.”
Vi hoppas att man slutar tänka att det ska vara en förlängd skoldag, utan fritidshemmet är sin särart. Det ska vi bevara på något sätt.
Mikael: “Man får inte glömma bort att fritidshemmet inte får bli för strukturerat, som att det ska vara pedagogiska planeringar på precis allt man gör. Det behöver inte alltid vara systematik på allt man gör på fritids, även om vi har styrdokument som ska sitta i ryggraden.”
Nina: “Hela eftermiddagarna är ju inte undervisning, det är det man ska tänka på. Vi hoppas att man slutar tänka att det ska vara en förlängd skoldag, utan fritidshemmet är sin särart. Det ska vi bevara på något sätt.”
Upptäck mer
Att skapa läs- och skrivglädje för elever på fritidshem
I ett kommande webbinarium på tema fritidshem gästas vi av Kim Sjöberg som är läromedelsförfattare och utvecklingssekreterare på Grundskoleförvaltningen i Malmö, med inriktning läs- och skrivutveckling. Hon delar med sig av konkreta och inspirerande idéer om hur språk och läsning kan bli en naturlig och lekfull del av fritidshemmet.
